Konst som språk

Cecilia Parsberg och Goran Hassanpour talar konstens språk. Med ett projekt om makten i språket arbetade Cecilia Parsberg tillsammans med invånarna i Rinkeby fram en tapet som står idag i Folkets Hus. I tapeten frågar man på 110 språk "Vad skulle du fråga någon annan som har mer makt än du?".
Goran Hassanpour, som är uppväxt i Göteborgs förort Hammarkullen och som går sista året i konsthögskolan Valand, visar sin video "Världsmästaren".

Boxning som språk

Den amerikanska författaren Joyce Carol Oates älskar att gå på boxningsmatcher, hon har skrivit en bok om hur fascinerad hon är av detta möte mellan två som dansar, möts och icke möts. Helsingborgs Dagbladets kulturjournalisten Åsa Sandell blev i dagarna världsmästare i kvinnlig boxning, trots fyllda 40. Och i Rinkeby tränar både tjejer och killar och drömmer med tävlingar, resor och beröm. Boxning är också språk...

Azar Mahloujian, "De Sönderrivna Bilderna"

Detta är början på den iranska författaren Azar Mahloujians bok "De Sönderrivna Bilderna", som utkom på förlaget Bonniers Alba 1995.
"Nyheten är kort: Han frös ihjäl. Det hände under flykten över bergen. Han skulle ta sig till Turkiet. Han ville inte dö i kriget. Jag känner mig förlamad. Rösten där borta i telefonen försöker trösta mig. Jag förstår ingenting. Hur kan en 19-årig pojke dö så lätt? Människor dör som flugor. Livet är så ovärdigt där borta.
Jag sitter med darrande kropp och tänker på honom. När jag träffade honom sist var han nästan ett barn. Han skulle fly samma väg som jag. Jag minns vad man hade sagt till mig: "Du fryser ihjäl. Du vet inte, men folk har dött i sådan kyla."
När jag berättade för mina vänner vad jag varit med om, sade de att jag skulle skriva ner det. Men jag tyckte inte att det var något märkvärdigt. Det var bara en svår resa. Den var farlig, men ändå vet alla att en flykt inte kan vara ofarlig. Jag kände inte något behov av att berätta. Men nu har hans död väckt det behovet hos mig. Jag vill inte att något så tragiskt ska hända utan att det kommer till någons kännedom. Jag vill lämna vittnesbörd om den här perioden som vi går igenom nu. Jag vill tillägna den här boken honom som flydde från kriget, men inte från döden som väntade på honom i bergen.

Birgitta Stenberg

Birgitta Stenberg gästar också Rinkeby bokmässa, det kommer att handla om språk, om resor, om möten med främlingar, om Gürhan Uckan, som översatte hennes bok "Alla Vilda" till turkiska. Çilgin yillar kom ut 2005 på förlaget Nokta Kitap 2005. De vandrade på Izmirs gamla gator och mötte historien och sagor, Izmir är Antikens Smyrna och Homeros skrev om den när han skildrade det trojanska kriget.

Linné, hans gärningar, hans arv

Linnés födelsedag firas och växter och djur och människor klassificeras och lärjungar skickades på resor för att samla exemplar av okända arter. Lisbet Rausing har skrivit en viktig bok om Linnés gärningar, "Linneaus, Nature and Nation". Utifrån boken diskuterar social antropologen och författaren Ana Valdés och gäster arvet efter Linné.

Romsk kultur

Vi låter Gunilla Lundgren och Ramona Taikon ledsaga oss i romernas underbara värld, mat och traditioner. Så här skrev Gergely Tamás om Saviako.

"När undertecknad - "receptsamlaren" läste Hans Caldaras memoarbok och fick veta att saviakon var Katarina Taikons favoritbakelse bestämde han sig för att få tag på receptet. Som tur var, hade Gunilla Lundgren just en romsk kväll i Trappan i Vällingby. Han satt bland publiken, lyssnade till en intressant föreläsning med diabilder, dansade med en av romskorna som bjöd på dans på den improviserade scenen och... åt saviako som faktiskt ingick i priset. Han även plåtade dansen och saviakon, och han har lyckats att radera kvällens bilder efteråt, men: Matlådan är full med Ann Erikssons underbara bilder - köp eller låna boken och titta på dem istället..."

Margaret Obondo

Margaret Obondo avlade filosofie doktorsexamen vid Centrum för tvåspråkighetsforskning på Stockholms universitet 1996. I hennes avhandling med titeln "From Trilinguals to Bilinguals? A study of the social and linguistic consequences of language shift on a group of urban Luo children in Kenya" använder hon sig av kunskaper från områden som lingvistik, litterär stil, afrikansk historia, antropologi och pedagogik för att diskutera implikationerna för språkbyte hos urbana afrikanska barn.

Margaret Obondo är forskare på språkforskningsinstitutet sedan dess start 1997 och har lett ett treårigt projekt: "Bridging home-school cultures? An ethnographic study of language and literacy socialization practices of immigrant children at home and in the pre-school – the case of immigrants from Somalia" finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Projektet studerar problem och möjligheter när det gäller afrikanska invandrarbarns undervisning i Sverige. Hon har dessutom varit konsult för SIDA (Swedish International Development Agency) i ett projekt som avser att förbättra lärarutbildningen i Tanzania.

Margaret Obondos forskningsintressen omfattar språk och utbildning i Afrika, språksocialisation och skolframgång för tvåspråkiga barn både i och utanför invandrarsammanhang.